Grön energi för dig och planeten
OM SOLENERGI
Här nedan kan du läsa om solenergi och hur den fungerar.
Du kan även läsa om dess för- och nackdelar, vilka olika typer
av solceller som finns m.m.

Hur fungerar solenergi?
I framtiden kommer solenergi att vara den främsta energikällan, enligt tre av fyra svenskar. Det finns även mycket som talar för det. Det senaste året har den totalt installerade effekten från solcellsanläggningar ökat med 56% i Sverige. Likväl blir det mer och mer attraktivt att ha solpaneler på taket som producerar grön el. Förutom att det är en investering för miljön och för plånboken, så höjer även solcellerna värdet på bostaden.
VAD ÄR SOLCELLER?
Solceller är det som finns inuti solpaneler och som konverterar solenergi till el. När solljus träffar en solcell så skapas en spänning mellan solcellens framsida, som blir negativt laddad, och solcellens baksida, som blir positivt laddad. Den elektriska spänningen skapar energi i form av likström. Därefter konverteras likströmmen till växelström i en växelriktare, vilket blir växelström som kan användas i ditt hus eller skickas ut på elnätet. När du väljer att skicka ut elen på elnätet kan du även ta betalt för elen.
fördelar och nackdelar med solceller
Det mest miljövänliga energialternativet du kan välja är solenergi. Solen är en oändlig resurs och så länge solen lyser har vi en garanterad energikälla som ger 100 % förnybar el. Du som solcellsägare gör en bra insats för miljön och klimatet. Likväl bidrar du till att minska användningen av fossila bränslen och utsläppen av växthusgaser. Vid tillverkningsprocessen av solceller krävs det en hel del energi. Förbrukningen som krävdes vid tillverkningen beräknas betalas tillbaka på ca 2,5 år av solcellernas totala livstid på ca 25-30 år.
När man installerar solceller kan den totala engångskostnaden till en början upplevas som en nackdel. Investeringen är dock liten i förhållande till den förväntade besparingen över solcellssystemets livslängd.
För solceller är återbetalningstiden i regel mellan 8–12 år, beroende på förutsättningarna för just ditt tak. Detta innebär att din investering ger ca 8–10 procent i avkastning. När man producerar sin egen el kan man också i stort sett täcka hela hushållets elkonsumtion med hjälp av solcellerna.
Det innebär att hushållet blir mindre beroende av andra elproducenter och deras priser. Den dagen du ska sälja huset har även värdet på fastighet ökat tack vare solcellerna. Dels för att driftkostnaderna är lägre, men också för att allt fler efterfrågar miljöanpassade hus på bostadsmarknaden.
soltak eller solceller vid takbyte
När du planerar att byta tak på ditt hus, är det en bra idé att kombinera bytet med installation av solceller. Att installera solceller samtidigt som du utför ett takbyte, innebär att du ofta kan spara pengar på installationen.
Du säkerställer dessutom att du har ett tak som kommer att hålla solpanelernas livslängd, vilket är ca 30 år.
Vill du inte installera solceller på taket, finns även möjligheten att installera takpannor med integrerade solceller. Skillnaden mellan soltak och solpaneler är att solcellerna i ett soltak är integrerade i själva taket. Antingen i takpannorna eller som en del av taket i sin helhet. Solpaneler monteras i stället på ditt befintliga tak. Vi renoverar även hela tak och installerar samtidigt solceller. Du kan kontakta oss för att göra en prisuppskattning.
VILKEN TYP AV SOLCELLER SKA JAG VÄLJA?
Olika behov behöver olika typer av solceller. Om du till exempel har ont om plats på ditt tak, vill du förmodligen ändå få ut så mycket energi som möjligt från så få solceller som möjligt. I det fallet bör du prioritera en hög verkningsgrad, vilket kan leda till att solcellerna blir lite dyrare. Om du istället har gott om utrymme, har du möjligheten att ha fler solpaneler och gå ner i pris, samtidigt som du eventuellt behöver kompromissa om verkningsgraden. Kontakta oss, så tar vi en gemensam titt på just dina förutsättningar, för att hitta den optimala lösningen för dig.
HUR EFFEKTIVA ÄR SOLCELLERNA?
Mängden el som solcellerna producerar per år påverkas av många olika faktorer. Detta eftersom årstiderna i Sverige ger olika förutsättningar.
Under sommaren har vi oftast ett överskott av solel, medan soltimmarna under vintern blir färre. Detta leder till att man då behöver kompensera med annan el. Men det går att göra uppskattningar av solcellers förväntade
effekt utifrån solcellernas verkningsgrad och mängden producerad el (kWh) per installerad kW.
Våra solceller har en verkningsgrad på ungefär 17–20 procent, vilket innebär att ca 17–20 procent av solenergin som solcellerna producerar omvandlas
till el. När det kommer till måttet kWh per installerad kW brukar vi säga är att en installerad kW ger ungefär 800–1100 kWh per år. Om dina solceller har en toppeffekt på två kWh kan de alltså producera runt 1600–2200 kWh solel
per år.
Utöver verkningsgraden, soltimmarna och mängden kWh per installerad kW, finns det även andra faktorer som påverkar solcellernas elproduktion.
Hur mycket dina solceller producerar beror på just dina förutsättningar.
Här nedan kan du läsa mer om vilka faktorer som påverkar.
Solinstrålning där du bor
Skugga på solpanelerna från omgivningen, så som träd, byggnader m.m.
Väderstreck dina solpaneler är riktade mot
Tempratur
Snö på solpanelerna
Lutning på solpanelerna
Smuts på solpanelerna
Ytans storlek där solcellerna ska placeras
OLIKA TYPER AV SOLCELLER
På marknaden finns det tre vanligt förekommande typer av solceller.
Dessa är monokristallina solceller, polykristallina solceller och tunnfilmssolceller. Solcellerna är utvecklade för olika typer av förhållanden.
Monokristallina solceller är de vi förknippar med solpaneler hos privatpersoner. Dessa har funnits längst på marknaden. Dessa passar bra i vårt skandinaviska klimat, eftersom de klarar av att producera solenergi vid en lägre solinstrålning.
Polykristallina solceller är de vanligast förekommande solcellerna i solpaneler på marknaden, men anses ha något lägre verkningsgrad än monokristallina solceller. Dessa ser man ofta på stora anläggningar samt lantbruk som har mycket utrymme.
När det kommer till tunnfilmssolceller skiljer sig både utseendet och tillverkningsprocessen från de kristallina solcellerna. Tunnfilmssolcellernas materialet kan göras böjbar, vilket gör att man kan använda tunnfilmssolceller på rundade ytor. Detta innebär att man kan limma
fast cellerna takpannor.
Monokristallina solceller
Pris: Monokristallina solceller är något dyrare än polykristallina och tunnfilmssolceller, eftersom tillverkningsprocessen är mer avancerad.
Teknisk info
Monokristallina solceller består av en kristall i elektronerna som gör att solcellerna kan röra sig mer fritt vilket resulterar i att de har en högre effektivitet än de polykristallina panelerna. Solcellerna påverkas negativt
av höga temperaturer, vilket vi i Sverige inte tar skada av.
Utseende
Monokristallina solceller är generellt enhetligt svarta.
Verkningsgrad: Ca 7–23 %
Livslängd: Efter 25 år kan man förvänta sig ca 80 % av verkningsgraden.
Polykristallina solceller
Pris: Jämfört med monokristallina solceller ligger polykristallina solceller något lägre i pris, eftersom tillverkningsprocessen är enklare än monokristallina celler.
Teknisk info
Polykristallina solceller består av flera kristaller i varje cell vilket gör det svårare för elektronerna att röra sig och verkningsgraden blir något lägre
än för monokristallina celler. Men de är inte lika känsliga mot värme som monokristallina solceller.
Utseende
Polykristallina solceller har en skimrande blå nyans.
Verkningsgrad: Ca 15–19 %
Livslängd: Efter 25 år kan man förvänta sig ca 80 % av verkningsgraden.
Tunnfilmssolceller
Pris: Tunnfilmssolceller ligger något lägre i pris än kristallina solceller,
men har en kortare livslängd.
Teknisk info
Tunnfilmssolceller består av ett tunt kiselskikt som läggs på metall, glas, kisel eller plast. Till skillnad från kristallina solceller påverkas tunnfilmssolceller inte lika negativt av hög värme.
Utseende
Solceller ser ut som en svart tunn film.
Verkningsgrad: Ca 10–15%
Livslängd: I regel kortare livslängd än kristallina solceller.